Intervaller
När man pratar om intervaller i musik rör det sig om avståndet mellan toner. De enheter som används är halva och hela tonsteg. På bilden illustreras detta på pianots klaviatur (halva tonsteg till vänster och hela till höger):
Vad är då nyttan med att känna till detta? Om du till exempel lär dig att det är fyra tonsteg från första till andra tonen och tre steg från andra till tredje tonen i ett durackord kan du använda denna metod om du är osäker på ett ackord – det är nämligen alltid samma intervall i en kategori av ackord.
Vill du veta hur ett ackord spelas för en viss ton kan du alltså utgå från samma intervaller. På så sätt blir det enklare att hålla ordning på ackorden innan du har hunnit memorera dessa.
Detsamma gäller för skalor. Även vid transponering, då noterna i ett musikstycke höjs eller sänks ett visst antal tonsteg, är intervaller en viktig aspekt.
En annan stor nytta med att lära dig intervaller är att det underlättar notläsningen. När du lär dig känna igen par av noter som ska spelas samtidigt och kan relatera dessa till specifika intervaller kommer du kunna spela snabbare eftersom du inte behöver analysera noterna var för sig.
Intervallernas storlekar har också namn, vilka kan vara bra att bekanta sig med eftersom de ofta dyker upp. Om du utgår från en ton eller tangent på pianot är namnen på intervallerna dessa:
1 Prim
2 Sekund (t.ex. C till D)
3 Ters (t.ex. C till E)
4 Kvart (t.ex. C till F)
5 Kvint (t.ex. C till G)
6 Sext (t.ex. C till A)
7 Septima (t.ex. C till B)
8 Oktav (t.ex. C till C)
9 Nona (t.ex. C till D på nästa oktav)
Det finns fler fast dessa är de viktigaste. Framför allt är det ters, kvint och oktav som ofta nämns i olika sammanhang. Det spelar roll om intervallen är stigande eller sjunkande (dvs. om riktningen är höger eller vänster på klaviaturen). Om den stigande intervallen C till E är en ters är den sjunkande intervallen C till E en sext.
Ters
En ters är vanligt förekommande då ett ackord ofta innehåller minst en ters. Såväl i durackord som mollackord är den andra tonen en ters. Det finns dock en skillnad: den andra noten i ett durackord kallas för stor ters (fyra tonsteg) medan motsvarigheten i ett mollackord kallas för liten ters (tre tonsteg). Att lära sig vilken ton som är tersen är också viktigt inom harmonilära.
Kvart
Kvarten utgör en intervall på fyra tonsteg. I en dur- eller mollskala är det dessutom den fjärde tonen i skalan. Ibland används termen ren kvart (perfect fourth på engelska), vilket innebär en intervall på fem halvsteg som passar in bland skalstegen. Det finns även överstigande kvart som utgörs av sex halvsteg.
Kvint
Kvinten är likaså en vanlig beståndsdel i ett ackord och utgör en intervall på fem tonsteg. I ett dur- eller mollackord är detta den tredje tonen som ingår och den femte i skalan. Ibland nämns ren kvint (perfect fifth på engelska), vilket innebär en intervall på sju halvsteg som passar in bland skalstegen. Det finns även förminskad kvint (man brukar inte säga liten kvint) som utgörs av sex halvsteg.
Septima
Septima heter intervallen för sju tonsteg. Man skiljer också på liten och stor septima (sjua). I ett moll-7 ackord ingår en liten septima och i ett dur-7 ackord ingår en stor septima.
Oktav
Enklast att komma ihåg är förmodligen en oktav då detta är intervallen från grundtonen till samma ton – ja, just det – en oktav högre (bilder över samtliga oktaver).
För att göra det något ytterligare komplicerat ska vi göra en åtskillnad mellan diatoniska och kromatiska intervaller. Skillnaden är att diatoniska gäller utifrån en skala och kromatiska varje ton. När man talar om en liten eller stor ters, en liten eller stor septima används kromatiska intervaller.
En annan indelning som ibland görs är mellan melodiska och harmoniska intervaller. Det förra gäller då två toner spelas var för sig och det senare då två toner spelas samtidigt.
Detta var en introduktion i intervaller och förhoppningsvis har nu du fått insikt i denna del av musikteorin.