Modala skalor
Modala skalor eller kyrkotonarter som de även kallas är en samling tonarter som var vanliga under medeltiden innan de föll ur bruk. I modern tid används de inte minst inom jazzmusik. Är du intresserad av att spela jazz på piano är modala skalor något fundamentalt att känna till, men du kan även ha nytta av dessa i många andra sammanhang.
De skalor som vi ska lära oss är:
Om du tycker namnen låter grekiska har du helt rätt, det var under antiken som detta område av musiken först beskrevs.
Rent musikteoretiskt är modala skalor snarare tonarter eller modus, men för enkelhetens skull kommer de ändå att benämnas som skalor om vartannat med modus. Till en början kan modala skalor framstå som invecklade i det att de snarast är kategorier som fungerar som variationer på andra skalor. Men dem är faktiskt inte så svåra att lära sig, de är nämligen bara variationer av durskalorna.
Om vi utgår från durskalan i C kan denna till exempel spelas i doriskt modus. Vad som händer är att tonerna förblir densamma, men tonikan (grundtonen) förflyttas. I C-skalan är C grundton, men om vi spelar i doriskt modus blir grundtonen D. En översikt följer som visar samtliga modus.
Jonisk
Tonikan är fortfarande C i en C-durskala.
Dorisk
Tonikan flyttas till D i en C-durskala.
Frygisk
Tonikan flyttas till E i en C-durskala.
Lydisk
Tonikan flyttas till F i en C-durskala.
Mixolydisk
Tonikan flyttas till G i en C-durskala.
Eolisk
Tonikan flyttas till A i en C-durskala (är identisk med den rena mollskalan).
Lokrisk
Tonikan flyttas till B i en C-durskala.
Så vad vi har lärt oss är att om vi spelar C-skalan enligt D, E, F, G, A, B, C, D spelar vi den i doriskt modus. Ett exempel till för att du säkert ska greppa förhållandena:
om vi spelar C-skalan enligt G, A, B, C, D, E, F, G spelar vi den i mixolydiskt modus.
Vid det här laget undrar du antagligen vad detta är bra för. Det kan tyckas vara en obetydlig detalj att spela tonerna i en annan ordning, men det kan göra en stor skillnad på hur det låter och det är framför allt något som sker då du spelar skalor över ackord. Till exempel är den doriska skalan typisk i keltisk musik medan den lydiska skalan är vanlig inom jazz.
Att spela skalor över ackord innebär att du spelar en viss skala medan ett ackord spelas. Det kan till exempel ske om du spelar solo på pianot eller i ett band där det finns två gitarrister. Här följer ett konkret exempel. Spelas ackordföljden
C - F - G - C kommer det låta bra ifall du spelar den vanliga C-skalan över. Är ackordföljden däremot C - F - G - C7 kommer det inte låta lika bra när du kommer till C7 utan då är den mixolydiska C-skalan ett bra val.
Skalor på piano översikt