Pianots historia
Pianots historia utgörs till stor del av en utveckling där flera föregångare till slut utmynnade i det som idag blivit ett av de mest kända instrumenten i världen.
Tidigare klaverinstrument och vägen till utvecklandet av det moderna pianot
Orgeln är en av de första föregångarna till pianot och tidiga versioner fanns redan under antiken. Under medeltiden utvecklades orgeln, den blev bland annat större, och var en väsentlig del i den musik som framfördes i kyrkor. Under renässansen fortsatte utvecklingen för orgeln som blev ett mer flexibelt instrument. I samband med barocken inföll en storhetstid för orgeln och i synnerhet med Johann Sebastian Bach som använde den för kompositioner och framföranden.
En nära föregångare till pianot var cembalon som både har likheter och olikheter gentemot pianot. Cembalon var ett viktigt instrument under barocken, som ungefärligen sammanföll med 1600- och 1700-talen, och den musik som idag brukar kallas klassisk.
I likhet med orgeln kunde inte cembalons volym påverkas genom lösare eller hårdare anslag. Detta kom dock att ändras under 1700-talet då instrumentet utvecklades. Cembalon har en klaviatur bestående av en uppsättning tangenter som producerar ljud genom att de är sammankopplade med strängar som vibrerar i den större trälåda som utgör bakre delen av instrumentet.
Den närmaste föregångaren till pianot var det så kallade fortepianot som var vanligt under 1700- och 1800-talen. Fortepianot som är den egentliga början för pianoinstrumentet konstruerades i början av 1700-talet av Bartolomeo Cristofori. Likheterna med flygeln var många, fast det hade till en början mindre tangenter (endast 54 stycken), mindre tonomfång och tunnare klang än dagens pianon.
En bit in på 1800-talet skedde en gradvis övergång till att fler började spela på ett upprättstående piano. Dessa skiljde sig från det ursprungliga fortepianot, bland annat genom ett större tonomfång då klaviaturen utökats till 88 tangenter. Under slutet av århundrandet påbörjades så den utveckling av fortepianot som skulle leda till den moderna flygeln.
Vid denna tid var tangenterna gjorda av ebenholts (de svarta tangenterna) och elfenben (de vita tangenterna). Numera används diverse syntetiska material.
Digitala pianon
Som en del av den teknologiska utvecklingen under 1900-talet uppstod det elektroniska pianot. En som tidigt drev på utvecklingen var Harold Rhodes. Rhodes skulle redan 1942 tillverka ett elektrisk pianon med 29 tangenter. Flera förfiningar följde, till exempel den modell som hette Piano Bass med 32 tangenter och som användes av Ray Manzarek i The Doors på 1960-talet.
Företaget Wurlitzer var tidiga och lanserade sitt första elektriska piano 1955. Det var under nästa årtionde som synten uppfanns som var långt mer, snarast ett eget medium, än en efterapning av pianot.
På 1980-talet kom de första keyboardarna med MIDI-anslutning, vilket innebar att instrument kunde kommunicera med varandra och att en keyboard med tiden skulle kunna användas för att efterlikna andra instrument.
Digitala pianon som efterliknar akustiska pianon, ibland kallade hybridpianon, har blivit alltmer populära de senaste åren. Allt färre köper numera akustiska pianon för hemmabruk utan väljer i stället digitala pianon som blir allt bättre på att ljudmässigt efterlikna de akustiska.
Källor:
https://www.metmuseum.org/toah/hd/cris/hd_cris.htm
https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_home_keyboards
https://en.wikipedia.org/wiki/Harold_Rhodes_(inventor)
Bild: Copyright Steinway & Sons